Josefin

Redan torsdag igen. En vecka sedan min födelsedag och en vecka sen jag gick med nybrutet nyckelben.
Nyckelbenet är redan mycket bättre, kan redan använda armen mer än vad jag kunde i typ förrgår, så det blir bara bättre och bättre, som tur är.
Känns dock dumt att jag skulle bryta det från början, känner mig fortfarande väldigt dum för allting som har med den kvällen att göra. Känns som att varje gång jag gör något sådant så förstör jag det. Jag ville bara ha kul, men det gick tydligen inte, och nu känns det som att det är sabbat.
Varje gång någon pratar om något kul de ska göra i helgen får jag sitta där och låtsas att jag ska ha hur kul som helst jag med, även om jag inte ska det, och jo jag vet man kan ha kul ändå men det... jag vet inte vad det är.
Hela grejen känns bara så jobbig. Jag skulle vilja göra något kul, men jag tänker inte, för jag vill inte förstöra något igen. Jag bara lovar och lovar saker hela tiden, men det känns aldrig riktigt som att jag kan hålla något av det, hur mycket jag än försöker.
Och visst skulle jag vilja försöka att hålla en sådan sak igen, det känns som att det är ett misstag jag inte gör igen. Men hur kan jag veta?
Jag vet inte.
Jag vill bara att aldrig detta ska hända mer igen, jag har aldrig sett så många vara så besvikna på mig på samma gång. Varje dag någon gång så kommer den tanken alltid tillbaka. Jag vill inte vara så jobbig som jag känner mig, jag bara klagar på att jag har ont och allt annat hela tiden, det borde jag inte göra. För ärligt talat får jag skylla mig själv. Jag är bara ledsen att det skulle behöver drabba dem jag bryr mig mest om.


Var i skolan hela veckan trots att jag hade grymt ont i nyckelbenet, slapp som tur var orienteringstävlingen, så jag satt hemma i solen heeela dagen. Älsklingen slutade tidigt och kom och överraskade mig med en lite försenat födelsedagspresent till, blev hur paff som helst. Men fick ändå världens finaste present!
Sedan har det väl inte hänt så mycket mer denna veckan i skolan, har mest bett om hjälp med allting och tjatat om att jag har ont hela tiden. Men det börjar gå över nu, ska försöka se saker och ting med positivt.

Tack älskling för att du finns och för att du bryr dig om mig
 Varje dag med dig känns som den bästa dagen i mitt liv <3